Ellevios elnätsrapport 2023
Sverige står inför en enorm elektrifieringsvåg - fångar vi den?
När industrin och transporterna ställer om med full kraft ökar Sveriges elanvändning dramatiskt. Enligt vår nya rapport använder vi 2,5 gånger mer el än idag år 2045. För att möta framtidens behov behöver vi skala upp produktionen av fossilfri el, men framförallt måste elnäten rustas upp och byggas ut så att elen kommer fram. Elnäten behöver investeringar på 945 miljarder! För att klara detta krävs en kraftsamling som saknar motstycke i modern tid. Och det är bråttom. Här är de viktigaste slutsatserna i Elnätsrapporten 2023 – följ med på Sveriges elektrifieringsresa, län för län.
2045 använder Sverige 2,5 gånger så mycket el som idag
Under de kommande 20 åren förväntas elanvändningen öka kraftigt. Vi går från en årlig elanvändning som stabilt varit parkerad runt 140 TWh till 340 TWh år 2045.
Utmaningen vi står inför är att på relativt kort tid bygga 1,5 Sverige i termer av el. Vi liknar det vid en elektrifieringsvåg, som nu är på väg mot oss med full kraft.
Elektrifieringsvågen drivs främst av industrins och transportsektorns klimatomställning bort från fossila bränslen till fossilfri el.
Runtom i hela Sverige bubblar det av framtidsplaner! Etablerade industrier från norr till söder ser konkurrensfördelarna med att bli först ur startblocken som helt fossilfria på en global marknad. Det handlar bl.a. om stål, järnmalm, cement och massabruk. Samtidigt lockas nya elintensiva företag och industrier av tillgången till grön och billig energi som möjliggör nya värdekedjor – från datahallar och batterifabriker till vätgasproduktion och elektrobränslen. Till detta kommer den allt snabbare omställningen mot eldrivna transporter, liksom våra uppkopplade och laddningskrävande hem, arbets- och offentliga platser.
Ökat elbehov måste mötas med ökad elproduktion. Hur ska det gå till?
Alla fossilfria kraftslag behöver byggas ut om vi ska hålla jämna steg med den dramatiskt ökande efterfrågan på grön el.
Mycket pekar på att det i närtid huvudsakligen handlar om mer vindkraft. Vårt scenario visar att Sverige 2045 har en årlig elproduktion motsvarande 363 TWh. Förra året slogs ett produktionsrekord med 170 TWh. Det är en stor utmaning att klara den utbyggnaden, och tempot de kommande 15 åren behöver vara rekordhögt.
PRODUKTIONSANTECKNING: GRAFEN VISAR HUR ELPRODUKTIONEN 2023-2050. Kraftvärme, solkraft, kärnkraft...
Utvecklingen kräver en historisk satsning på elnäten!
Lika viktigt som att mer el produceras är att elen också når fram till företag och hushåll.
Ett robust, modernt och utbyggt elnät som klarar uppdraget att distribuera den stora mängden el kräver omfattande investeringar. I vårt scenario handlar det om 945 miljarder till 2045. Merparten av investeringarna behöver dessutom göras redan inom 10 till 12 år.
Förstärkning av alla nätnivåer
DIAGRAM SOM VISAR FÖRDELNINGEN AV INVESTERINGSTYPER.
DIAGRAM SOM VISAR FÖRDELNINGEN AV INVESTERINGSTYPER.
Stort behov av att stärka de nät vi har
Det brådskar!
DIAGRAM SOM VISAR FÖRDELNINGEN AV INVESTERINGSTYPER.
Hur ser elektrifieringsvågen ut hos dig?
Regionala berättelser
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit.
Name Surname
Position, Company name
Name Surname
Position, Company name
Name Surname
Position, Company name
Vad behövs för att fånga vågen?
För att kunna genomföra Sveriges elektrifieringsresa behövs en stor kraftsamling. Inte bara av energibranschen och näringslivet, utan också hos myndigheter och politiken. Ellevio ser dessa områden som prioriterade och nödvändiga.
Effektivare tillståndsprocesser
Tillståndsprocesserna för etablering av infrastruktur som stödjer elförsörjningen måste effektiviseras och förkortas radikalt. Regeringen bör genomföra de viktigaste åtgärderna gällande elnät från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen gällande elnät och de återstående delarna av utredningen för Moderna tillståndsprocesser som inte lagstiftats. Viktiga förslag är att:
•
införa en intresseavvägning mellan lämplighet av elledningar och klimatnyttan i miljöprövningen samt se över elnät som riksintressen
•
Införa förslaget om luftledning som huvudregel framför markkabel
•
involvera elnät tydligare i samhällsplaneringen genom samordning mellan kommun, länsstyrelse, Boverket, Energimarknadsinspektionen mfl.
•
Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriet ska kunna arbeta parallellt för koncessions- och markåtkomstprocessen samt avsätta mer dedikerade resurser och öronmärkta medel för hantering av ansökningar.
Samordnande myndighet
Expertmyndigheterna Svenska kraftnät,Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen måste införliva de politiskamålsättningarna på energiområdet. Regeringen behöver utse en myndighet som taren mycket mer aktiv roll för att samordna energisystemet.
Långsiktig reglering
Det krävs långsiktiga spelregler för att säkerställa att utbyggnaden av elnäten går i takt med elanvändning och elproduktion. Energimarknadsinspektionen bör därför bromsa sitt arbete med förslag på ny reglermodell för att genomföra konsekvensanalyser av vilken modell som stödjer Sveriges klimat- och energimål.
Utreda marknadsmodellen
Elsystemet behöver olika förmågor som måste prissättas för att säkerställa att rätt elproduktion kan etableras på rätt plats. En utredning bör tillsättas som ser över hur nuvarande marknadsmodell kan anpassas för att möjliggöra en planeringsram i linje med utvecklingen av elanvändningen.
Säkra kompetens och material
Konkurrensen om kompetent arbetskraft inom teknikyrken samt komponentbrist och materialkostnader riskerar att hota planerade infrastrukturprojekt. Regeringen måste agera inom utbildnings- och handelspolitiken för att säkra tillgången på kompetens och material.
Fördelning av omställningskostnaden
Hela kostnaden för energiomställningen kan inte läggas på kundkollektivet. När Sverige tidigare genomfört stora tekniksprång har staten tagit ett tydligt ledarskap, pekat ut färdriktningen och sett till att det funnits ekonomiska förutsättningar för de aktörer som ska genomföra omställningen. En utredning bör därför granska hur energisystemets förändring ska finansieras och vilken roll olika aktörer förväntas ha. En sådan utredning bör få ett brett mandat att se till helheten i elsystemet, inklusive att se över elskatten och momsen på el.
”Det är mer bråttom än vad de flesta tror”
Johan Lindehag, Vd Ellevio.
Elnätsrapporten presenteras under politikerveckan i Almedalen och kommenteras av det omställande näringslivet och landshövdingarna för Halland, Värmland samt Dalarna.
Tack för att du surfat hela vägen hit – tipsa gärna fler!
Det är mycket som står på spel om vi inte lyckas fånga elektrifieringsvågen. Elnäten spelar en central roll, men hamnar ofta i skuggan av debatten om vilken slags energiproduktion vi ska ha. Tipsa gärna fler att ta del av rapporten eller den här sammanfattningen.
Vill du prata mer med oss om elnätens viktiga roll i samhällsutvecklingen?
Kontakta vår Samhällspolitiska chef Henrik Bergström!
