Västra Götalandsregionen

Här förväntas elanvändningen öka allra mest i Sverige, hela 164%, främst inom industrin. Ökad elproduktion sker främst genom havsbaserad vindkraft. Investeringsbehovet i elnät är 116 miljarder till 2045, i huvudsak reinvesteringar i lokalnät.
Det som primärt driver utvecklingen är nybyggnation av tre fabriker kopplade till batteriindustrin.
Det finns flera olika platser som kommer påverkas av energilager.

Elanvändning

Elanvändning i Gigawattimmar [GWh].

Elproduktion

Elproduktion i Gigawattimmar [GWh].

Elnätsinvesteringar

Investeringsbehov i miljarder kronor

Ellevios elnätsrapport 2023

Sverige står inför en enorm elektrifieringsvåg - fångar vi den?

När industrin och transporterna ställer om med full kraft ökar Sveriges elanvändning dramatiskt. Enligt vår nya rapport använder vi 2,5 gånger mer el än idag år 2045. För att möta framtidens behov behöver vi skala upp produktionen av fossilfri el, men framförallt måste elnäten rustas upp och byggas ut så att elen kommer fram. Elnäten behöver investeringar på 945 miljarder! För att klara detta krävs en kraftsamling som saknar motstycke i modern tid. Och det är bråttom. Här är de viktigaste slutsatserna i Elnätsrapporten 2023 – följ med på Sveriges elektrifieringsresa, län för län.

2045 använder Sverige 2,5 gånger så mycket el som idag

Under de kommande 20 åren förväntas elanvändningen öka kraftigt. Vi går från en årlig elanvändning som stabilt varit parkerad runt 140 TWh till 340 TWh år 2045.

Utmaningen vi står inför är att på relativt kort tid bygga 1,5 Sverige i termer av el. Vi liknar det vid en elektrifieringsvåg, som nu är på väg mot oss med full kraft.

2023
140 TWh
2045
340 TWh

Varför ökar elanvändningen så dramatiskt?

DS: Ny batterifabrik i Mariestad  – ”Historisk satsning”
Datacenter – en ny svensk basindustri
Satsning på grönt stål i Sandviken
Ny batterifabrik byggs i Göteborg
Rejält ökad energianvändning i svenska datacenter
Flagship One: Sveriges första storskaliga anläggning för grönt elektrobränsle i Örnsköldsvik.

Elektrifieringsvågen drivs främst av industrins och transportsektorns klimatomställning bort från fossila bränslen till fossilfri el.

Runtom i hela Sverige bubblar det av framtidsplaner! Etablerade industrier från norr till söder ser konkurrensfördelarna med att bli först ur startblocken som helt fossilfria på en global marknad. Det handlar bl.a. om stål, järnmalm, cement och massabruk. Samtidigt lockas nya elintensiva företag och industrier av tillgången till grön och billig energi som möjliggör nya värdekedjor – från datahallar och batterifabriker till vätgasproduktion och elektrobränslen. Till detta kommer den allt snabbare omställningen mot eldrivna transporter, liksom våra uppkopplade och laddningskrävande hem, arbets- och offentliga platser.

Bostäder
Industri
Jordbruk
Service
Transport
Överföringsförluster

Ökat elbehov måste mötas med ökad elproduktion. Hur ska det gå till?

Alla fossilfria kraftslag behöver byggas ut om vi ska hålla jämna steg med den dramatiskt ökande efterfrågan på grön el.

Mycket pekar på att det i närtid huvudsakligen handlar om mer vindkraft. Vårt scenario visar att Sverige 2045 har en årlig elproduktion motsvarande 363 TWh. Förra året slogs ett produktionsrekord med 170 TWh. Det är en stor utmaning att klara den utbyggnaden, och tempot de kommande 15 åren behöver vara rekordhögt.

Annan förnybar
Havsbaserad vindkraft
Kärnkraft
Kraftvärme
Landbaserad vindkraft
Solkraft
Vattenkraft

PRODUKTIONSANTECKNING: GRAFEN VISAR HUR ELPRODUKTIONEN 2023-2050. Kraftvärme, solkraft, kärnkraft...

Utvecklingen kräver en historisk satsning på elnäten!

1000
MILJARDER

Lika viktigt som att mer el produceras är att elen också når fram till företag och hushåll.

Ett robust, modernt och utbyggt elnät som klarar uppdraget att distribuera den stora mängden el kräver omfattande investeringar. I vårt scenario handlar det om 945 miljarder till 2045. Merparten av investeringarna behöver dessutom göras redan inom 10 till 12 år.

Förstärkning av alla nätnivåer

Investeringsbehovet omfattar alla nätnivåer. Störst behov finns i lokalnäten, närmast användarna, med ett samlat investeringbehov om 448 miljarder fram till 2045. Motsvarande behov för regionnätet är 156 miljarder och för transmissionsnätet 341 miljarder.
Lokalnät
Regionnät
Transmissionsnät

DIAGRAM SOM VISAR FÖRDELNINGEN AV INVESTERINGSTYPER.

DIAGRAM SOM VISAR FÖRDELNINGEN AV INVESTERINGSTYPER.

Stort behov av att stärka de nät vi har

Idag har Sverige ett av Europas äldsta elnät och modernisering för att klara elektrifieringens krav är nödvändig. Betraktat utifrån typ av investeringar står förnyelse och kapacitetshöjning av redan befintliga nät för den allra största delen och uppgår till 587 miljarder fram till 2045. Investeringsbehovet i nya anslutningar uppgår till 358 miljarder, varav merparten inom transmissionsnätet.
Nyinvestering
Reinvestering

Det brådskar!

För att kunna fånga elektrifieringsvågen och möta upp det dramatiskt ökande elbehovet behöver en stor del av investeringarna i elnätet göras de kommande 10 till 12 åren. Lyckas inte utvecklingen av elnätet taktas rätt med utvecklingen av elanvändningen eller elproduktionen riskerar vi att försena klimatomställningen. Vi kan gå miste om industrietableringar och andra möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft och välfärd.
Nyinvestering
Reinvestering

DIAGRAM SOM VISAR FÖRDELNINGEN AV INVESTERINGSTYPER.

Hur ser elektrifieringsvågen ut hos dig?

Hur ser elektrifieringsvågen ut hos dig?

Sveriges elektrifieringsvåg ser väldigt annorlunda ut i olika delar av landet. I Norrbotten blir elanvändningen 2045 hisnande mycket större än idag, medan Halland istället har en dramatisk ökning av ny elproduktion framför sig. I båda fallen krävs omfattande investeringar i elnät. Här ser du hur det ser ut just hos dig!

Regionala berättelser

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit.

"Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Suspendisse varius enim in eros elementum tristique. Duis cursus, mi quis viverra ornare."

Name Surname

Position, Company name

"Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Suspendisse varius enim in eros elementum tristique. Duis cursus, mi quis viverra ornare."

Name Surname

Position, Company name

"Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Suspendisse varius enim in eros elementum tristique. Duis cursus, mi quis viverra ornare."

Name Surname

Position, Company name

Vad behövs för att fånga vågen?

För att kunna genomföra Sveriges elektrifieringsresa behövs en stor kraftsamling. Inte bara av energibranschen och näringslivet, utan också hos myndigheter och politiken. Ellevio ser dessa områden som prioriterade och nödvändiga.

Effektivare tillståndsprocesser

Tillståndsprocesserna för etablering av infrastruktur som stödjer elförsörjningen måste effektiviseras och förkortas radikalt. Regeringen bör genomföra de viktigaste åtgärderna gällande elnät från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen gällande elnät och de återstående delarna av utredningen för Moderna tillståndsprocesser som inte lagstiftats. Viktiga förslag är att:

införa en intresseavvägning mellan lämplighet av elledningar och klimatnyttan i miljöprövningen samt se över elnät som riksintressen

Införa förslaget om luftledning som huvudregel framför markkabel

involvera elnät tydligare i samhällsplaneringen genom samordning mellan kommun, länsstyrelse, Boverket, Energimarknadsinspektionen mfl.

Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriet ska kunna arbeta parallellt för koncessions- och markåtkomstprocessen samt avsätta mer dedikerade resurser och öronmärkta medel för hantering av ansökningar.

Samordnande myndighet

Expertmyndigheterna Svenska kraftnät,Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen måste införliva de politiskamålsättningarna på energiområdet. Regeringen behöver utse en myndighet som taren mycket mer aktiv roll för att samordna energisystemet.

Långsiktig reglering

Det krävs långsiktiga spelregler för att säkerställa att utbyggnaden av elnäten går i takt med elanvändning och elproduktion. Energimarknadsinspektionen bör därför bromsa sitt arbete med förslag på ny reglermodell för att genomföra konsekvensanalyser av vilken modell som stödjer Sveriges klimat- och energimål.

Utreda marknadsmodellen

Elsystemet behöver olika förmågor som måste prissättas för att säkerställa att rätt elproduktion kan etableras på rätt plats. En utredning bör tillsättas som ser över hur nuvarande marknadsmodell kan anpassas för att möjliggöra en planeringsram i linje med utvecklingen av elanvändningen.

Säkra kompetens och material

Konkurrensen om kompetent arbetskraft inom teknikyrken samt komponentbrist och materialkostnader riskerar att hota planerade infrastrukturprojekt. Regeringen måste agera inom utbildnings- och handelspolitiken för att säkra tillgången på kompetens och material.

Fördelning av omställningskostnaden

Hela kostnaden för energiomställningen kan inte läggas på kundkollektivet. När Sverige tidigare genomfört stora tekniksprång har staten tagit ett tydligt ledarskap, pekat ut färdriktningen och sett till att det funnits ekonomiska förutsättningar för de aktörer som ska genomföra omställningen. En utredning bör därför granska hur energisystemets förändring ska finansieras och vilken roll olika aktörer förväntas ha. En sådan utredning bör få ett brett mandat att se till helheten i elsystemet, inklusive att se över elskatten och momsen på el.

Tack för att du surfat hela vägen hit – tipsa gärna fler!

Det är mycket som står på spel om vi inte lyckas fånga elektrifieringsvågen. Elnäten spelar en central roll, men hamnar ofta i skuggan av debatten om vilken slags energiproduktion vi ska ha. Tipsa gärna fler att ta del av rapporten eller den här sammanfattningen.

Vill du prata mer med oss om elnätens viktiga roll i samhällsutvecklingen?
Kontakta vår Samhällspolitiska chef
Henrik Bergström!